Sengångare är stjärnorna 😎 i memes och virala videor. De får oss att skratta, och de får kändisar att gråta. Men dessa sociala mediers favoriter har funnits mycket längre än internet. För miljontals år sedan strövade jättelika marklevande sengångare stora som elefanter omkring på planeten. Vissa mätte nästan 6 meter från nos till svans och hade massiva klor som de använde för att dra ner trädens grenar och äta dem. I dag är sengångarna lite mindre skrämmande än sina förfäder.
Det är för övrigt tur att sengångare inte behöver gå i skolan 🎒. De skulle aldrig komma i tid. Sengångare sover mycket, och även när de är vakna rör de sig nästan inte alls. De är faktiskt så otroligt långsamma att alger växer i deras päls. Växten ger dem en grönaktig ton som fungerar som kamouflage. Men varför är de så långsamma, och var bor sengångare egentligen? Jag ska förklara allt för dig, till och med vad den äter till frukost!
Den tretåiga sengångaren på 10 sekunder
- VANLIGT NAMN: Sengångare
- VETENSKAPLIGT NAMN: Folivora
- FÖDA: Växtätare 🌱
- LIVSMILJÖER: Skogsmiljö, tropisk regnskog
- GRUNDLÄGGANDE DJURGRUPP: Däggdjur
- GENOMSNITTLIG LIVSLÄNGD: 30 - 50 år
- STORLEK: 90 cm
- VIKT: 4 kg
- BEVARANDESTATUS: Alla sengångare är inte hotade, men vissa av arterna hotas av att deras livsmiljö försvinner
Tvåtåiga och tretåiga sengångare!?
Det finns två huvudfamiljer av sengångare, som identifieras genom att de har två eller tre klor på framtassarna. De båda djurfamiljerna är ganska lika till utseendet, med ett runt huvud, sorgsna ögon, små öron och en kort svans. Tvåtåiga sengångare är något större och tenderar att tillbringa mer tid hängande upp och ner 🤸♀️ än sina tretåiga kusiner, som ofta sitter upprätt i en grenklyka. Tretåiga sengångare har ett färggrant ansikte som får dem att se ut att alltid le. De har dessutom två extra halskotor som gör att de kan vrida huvudet nästan helt runt!
Beskrivning av detta långsamma djur
Den tretåiga sengångaren utstöter ett långt, gällt skrik 📢 som ekar genom skogarna i form av ett "ahh-eeee" (Sengångarens skrik). På grund av detta skrik kallas dessa sengångare ibland för ai.
Sengångare har också en fördel som få andra landlevande däggdjur besitter: De har extra halskotor som gör att de kan vrida huvudet ungefär 270 grader 🎡. Med sina långa armar och sin rufsiga päls liknar de apor, men de är i själva verket släkt med bältdjur och myrslokar. De kan bli 60 till 80 cm långa och väger, beroende på art, 3,6 till 7,7 kg. Deras bruna päls gör att de lätt kan kamouflera sig för att skydda sig mot rovdjur.
De har långa ben, kraftiga svansar och ett rundat huvud med diskreta öron. Även om de kan se färger är sengångarnas syn och hörsel inte särskilt skarpa; de orienterar sig framför allt med känseln 🖐. Deras lemmar är anpassade för att hänga med kroppen snarare än för att bära upp den. Därför är sengångare helt hjälplösa på marken, om de inte har något att gripa tag i. Även då kan de bara släpa sig fram med hjälp av klorna. Sengångare är i regel nattaktiva, lever ensamma och är aggressiva mot individer av samma kön.
Sengångarens livsmiljö
Sengångare finns i alla tropiska skogar i Centralamerika och i norra Sydamerika 🌎, bland annat i delar av Brasilien och Peru. De lever högt uppe i träden i de fuktiga tropiska regnskogarna, där de tillbringar större delen av sin tid hoprullade eller hängande upp och ner från grenarna. Sengångare sover, äter, parar sig och föder till och med sina ungar med huvudet nedåt!
Det långsamma djurets föda
På natten äter sengångare löv 🌿, kvistar och knoppar (en bladrik och kalorifattig kost). Eftersom dessa djur saknar framtänder klipper de av bladen genom att pressa ihop sina fasta läppar. Dessutom får de nästan allt sitt vatten från saftiga växter. De är växtätande djur som älskar att äta gröna växter.
Eftersom deras ämnesomsättning är mycket långsam kan sengångare överleva på förhållandevis lite mat; det tar dem flera dagar att tillgodogöra sig det som andra djur kan smälta på några timmar. Sengångarnas ämnesomsättning ligger på bara ungefär 40 till 45 % av vad som vore typiskt för deras kroppsvikt. På grund av denna specialiserade ämnesomsättning måste sengångarna hushålla med sin energiförbrukning ⚡. Därför rör de sig långsamt och tenderar att inte lämna sitt lilla hemområde.
Den exakta takten i sengångarnas matsmältning är fortfarande oviss, men de nuvarande uppskattningarna av födans väg från intag till utsöndring sträcker sig från 157 timmar till 50 dagar ⏳ (1 200 timmar), vilket är häpnadsväckande. Det är därför inte förvånande att sengångarens mage med fyra kammare ständigt är full, och att fler löv kan ätas först när det smälta lämnar magen och går vidare till tunntarmen. Det är därför den bara klättrar ner från träden ungefär en gång i veckan för att uträtta sina behov.
Så förflyttar sig sengångaren
Även om tvåtåiga sengångare (familjen Megalonychidae) kan klättra och inta en upprätt ställning tillbringar de nästan all sin tid hängande vågrätt 🦥 och använder sina stora krokformade extremiteter för att ta sig fram längs grenar och lianer. Tretåiga sengångare (familjen Bradypodidae) rör sig på samma sätt men sätter sig ofta i trädens grenklykor i stället för att hänga från grenarna.
Träden ger sengångarna ett naturligt skydd mot rovdjur som jaguarer och örnar 🦅, men de ger sig ändå ibland ner på marken för att hitta mer mat, en partner och framför allt, ungefär var sjätte dag, för att kissa och bajsa.
Livet i träden
Alla sengångare är byggda för livet i trädtopparna 🌳. De tillbringar nästan all sin tid högt uppe, hängande från grenarna med ett kraftfullt grepp som deras långa klor hjälper till med. (Man vet att döda sengångare behåller greppet och blir hängande kvar på grenen). Sengångare sover till och med i träden, och de sover mycket (ungefär 10 till 15 timmar varje dag). Även när de är vakna är de ofta orörliga. Sengångare parar sig och föder sina ungar hängande i träden.
Livet på marken
På marken ger sengångarnas svaga bakben dem ingen kraft, och deras långa klor är ett hinder. De måste gräva i jorden med framklorna och använda sina starka framben för att släpa sig fram, med magen mot marken. Om de blir överraskade på fast mark har dessa djur ingen chans att undkomma rovdjuren, som de stora kattdjuren 🐆, och måste försöka försvara sig genom att klösa och bita.
Livet i vattnet
Förvånansvärt nog är sengångare bra simmare! De klättrar ibland ner från sin plats i trädtopparna och använder sina utsträckta armar för att ta sig fram i vattnet. De kunde knappast vara klumpigare på land, men i vattnet är de förvånansvärt smidiga 🏊. Ibland faller de rakt ner från regnskogens träd i floderna och tar sig effektivt fram med sina långa armar.
Varför är sengångaren så långsam?
Sengångare har en extremt låg ämnesomsättning, vilket innebär att de rör sig i ett långsamt 🐢 och trögt tempo genom träden. I genomsnitt förflyttar sig sengångare 40 meter per dag, mindre än halva längden på en fotbollsplan!
Sengångare är otroligt långsamma, men av en mycket enkel anledning: överlevnad. Att de långsamma sengångarna har funnits på den här planeten i nästan 64 miljoner år visar att de har en vinnande strategi 🏆.
Andra forskare tror att sengångarna har utvecklat sitt liv i ultrarapid för att synas mindre för rovdjur 👀 som hökar och kattdjur, vilka i hög grad förlitar sig på synen när de jagar. Algerna som växer i sengångarnas päls hjälper dem också att undvika rovdjur genom att låta dem smälta in bland de gröna bladen.
Sengångarens fortplantning och ungar
Sengångarhonor föder en unge 👶 per år efter en dräktighet på sex månader. Nyfödda sengångare klamrar sig fast vid moderns mage och färdas genom att hålla sig fast vid henne när hon rör sig genom träden under de första sex månaderna av sitt liv. Det är en viktig period som låter ungen lära sig och utvecklas.
När sengångaren lämnar sin mamma efter ungefär sex månader tar den över en del av moderns utbredningsområde och fortsätter att kommunicera med föräldern genom rop 🗣️. Tretåiga sengångare är så svåra att hålla i fångenskap att man vet ganska lite om deras fortplantningsbeteende och andra delar av deras liv.
Sengångarens olika arter
Alla sengångare klassificerades förr i samma familj (Bradypodidae), men de tvåtåiga sengångarna ✌ har visat sig vara så olika de tretåiga att de numera placeras i en egen familj (Megalonychidae).
Inom de två olika typerna av sengångare (tvåtåiga och tretåiga) finns det sex arter:
- Tretåig dvärgsengångare (Bradypus pygmaeus)
- Kragsengångare (Bradypus torquatus)
- Blekstrupig sengångare (Bradypus tridactylus)
- Brunstrupig sengångare (Bradypus variegatus)
- Linnés tvåtåiga sengångare (Choloepus didactylus)
- Hoffmanns tvåtåiga sengångare (Choloepus hoffmanni)
Av dessa är den tretåiga dvärgsengångaren akut hotad ⚠ och kragsengångaren sårbar.
Så fungerar sengångaren
Sengångare har en stor mage med flera kammare och tål de starka kemiska ämnen 🧪 som finns i bladverket de äter. Den bladrika födan smälts långsamt; en jäsande måltid kan ta upp till en vecka. Magen är ständigt fylld, och innehållet motsvarar ungefär 30 % av sengångarens vikt.
Fysiologiskt sett är sengångare heteroterma, det vill säga att de inte kontrollerar sin kroppstemperatur fullt ut. Kroppstemperaturen 🌡 ligger normalt mellan 25 och 35 °C men kan sjunka ända ner till 20 °C. Vid den temperaturen blir djuren stela och dåsiga. Även om heterotermin gör sengångarna mycket känsliga för temperaturförändringar har de tjock hud och kan uthärda allvarliga skador.
Sengångaren i några frågor
Har sengångaren några naturliga fiender?
Jaguarer, örnar, stora kattdjur 🐱 är sengångarnas vanligaste rovdjur.
Har sengångare en svans?
Det är inte mycket att se, men tretåiga sengångare 🤟 har en kort och knubbig svans.
Sengångarens tänder
Sengångarens tänder 🦷 växer kontinuerligt under hela dess liv. När den gnager på växterna slits tänderna ner, vilket hindrar dem från att bli för långa.
Hur länge sover sengångare?
Som namnet antyder tar sengångare en tupplur på ungefär 15 timmar per dygn 💤. Det lämnar bara nio timmar till att röra sig i träden, och de är framför allt nattaktiva: de sover på dagen och vaknar på natten för att äta. De håller en låg kroppstemperatur och rör sig in i och ut ur skuggan för att reglera sin kroppstemperatur.
Kan man klappa en sengångare?
Det får du berätta för oss:
Allvarligt talat är det inte särskilt troligt att du stöter på en sengångare i det vilda (den lämnar sällan sitt gömställe i trädtopparna). Men om du gör det är det, precis som med alla vilda djur 🦍, bäst att hålla avstånd.
Sengångare förlitar sig i regel på sitt kamouflage 🌴 för att skydda sig mot rovdjur. Men när de känner sig hotade kan de använda sina klor och sina 7 till 10 cm långa tänder för att försvara sig. Och trots sina långsamma rörelser är sengångare förvånansvärt starka.
Och det finns fler skäl att inte gosa med en sengångare. Varje strå i sengångarens grova päls har räfflor som löper uppifrån och ner, där två sorters blågröna alger växer. Den gröna tonen 🟢 hos dessa alger hjälper sengångarna att smälta in i sin gröna omgivning, men den bjuder också in fästingar, kvalster, skalbaggar, malar och andra småkryp till festen. Detta lilla ekosystem som algerna skapar är så unikt att vissa insektsarter, som sengångarmalen, lever uteslutande i sengångarnas päls!
Avskogningen, ett hot mot sengångarna?
Sengångarna är en väsentlig del av den fuktiga tropiska regnskogens ekosystem. Bland de vanligaste medelstora däggdjuren i de tropiska skogarna 🌞 i Central- och Sydamerika finns den brunstrupiga sengångaren.
Sengångarpopulationernas hälsa hänger helt på regnskogarnas hälsa. Även om alla sengångare inte är hotade är vissa av de sex vilda arterna hotade av att deras livsmiljö går förlorad. Avskogningen 🪓 i Sydamerikas och Centralamerikas tropiska skogar hotar träden, och utan dem i tillräckligt antal förlorar sengångarna både sitt skydd och sin födokälla. När sengångarna tar sig ner till skogsgolvet (vilket de gör en gång i veckan för att uträtta sina behov) är de mer utsatta för rovdjur och kan inte göra mycket för att freda sig.
Den mest hotade arten är den minsta sengångaren, den tretåiga dvärgsengångaren, som bara finns på en liten ö utanför Panamas kust där den är akut hotad 🚨. Vissa arter, som den tretåiga dvärgsengångaren, betraktas som sårbara och utrotningshotade. Andra, som den sydliga tvåtåiga sengångaren (även kallad Linnés tvåtåiga sengångare), klassas som livskraftiga av Internationella naturvårdsunionen. Alla är skyddade, men det är svårt att sätta stopp för tjuvjakten.
Genom ett program som heter ARPA for Life har WWF hjälpt den brasilianska regeringen att skapa en fond på 215 miljoner dollar 💰 för att säkerställa en god förvaltning av 150 miljoner hektar av den brasilianska Amazonas. På så vis hoppas de kunna minska den akuta utrotningsrisken för de underarter som håller på att försvinna.
Hur kan du hjälpa sengångarna?
Sengångare lever i tropiska skogar, där förstörelsen av livsmiljön är ett allvarligt hot. Att stödja en ansvarsfull användning av resurser (som att välja Smithsonian Bird Friendly Coffee) kan bidra till att skydda dem från att förlora sin livsmiljö. De drabbas också av handeln med vilda djur. Sengångare är kanske fantastiska och bedårande, men precis som andra exotiska djur 🦁 passar de inte som husdjur. Deras kost, deras livsstil och deras unika hälsobehov kräver specialiserad omvårdnad.
Om du vill hjälpa sengångarna kan du skänka en gåva till organisationer som driver särskilda insatser för flera arters överlevnad, däribland sengångarnas, som till exempel att skänka en gåva till WWF (Världsnaturfonden 🍃).
Sengångaren, ett trädlevande däggdjur
Avslutningsvis är sengångaren (underordningen Phyllophaga) ett trädlevande däggdjur känt för sina långsamma rörelser. Det är bedårande och slöa vilda djur som lever i trädtopparna och är beroende av att de tropiska skogarna i Central- och Sydamerika mår bra och överlever. De tillbringar en stor del av sitt liv i trädkronorna med att ta en tupplur 😴 och hålla sig gömda för rovdjur.
De når en maximal storlek på ungefär 75 cm och väger mellan 3 och som mest 7 kg (ungefär lika mycket som en hund). De har en brun, grov päls, långa ben och böjda klor för att hålla sig fast i trädens grenar, en anpassning till livet upp och ner i träden. Och det är ett av de djur som rör sig långsammast 🐌 på land!
De lever ensamma och färdas från träd till träd med hjälp av trädkronornas lianer, i en takt på ungefär 40 meter per dag 🏇🏼, medan de knaprar på löv, kvistar och knoppar. Sengångare har en exceptionellt låg ämnesomsättning och sover 10 till 15 timmar per dygn. Och förvånansvärt nog är dessa långarmade djur utmärkta simmare. De låter sig ibland falla från sin plats i trädtopparna för att paddla runt i vattnet.
De sex arterna av detta märkliga och underbara djur finns på platser som Brasilien och Panama, och de behöver friska skogar 👩⚕ för att överleva. Men de tropiska skogarna hör till de mest utsatta för avskogning. Förlusten av träd innebär att djuren tvingas leva på mindre ytor som inte kan försörja friska populationer. WWF arbetar med lokalsamhällen, regeringar, företag och andra partner för att skydda skogarna och de djur som är beroende av dem.
Slutsats
Sammanfattningsvis är sengångare fascinerande däggdjur som hör till det landlevande djurlivet. Deras mest utmärkande drag är deras långsamhet och deras trädlevande livsstil. Sengångare känns ofta igen på sin tjocka päls och sina tänder, anpassade till en kost baserad på växter. Tyvärr är många sengångararter hotade på grund av den globala uppvärmningen och förstörelsen av deras livsmiljö. Det är avgörande att bevara dessa djur, eftersom de spelar en viktig roll för balansen i ekosystemen. Att bevara den biologiska mångfalden och skydda sengångarna är avgörande utmaningar för att värna vår levande planet.
Om du gillar sengångare är jag säker på att du eller ditt barn kommer att älska 😉 sengångargosedjuren från Peluche Kingdom. Så tveka inte, ta en titt på våra gosedjur och leksaker (klicka på bilden eller knappen här nedanför, det kostar dig ingenting!).
